https://www.dn.se/sverige/experten-sa-anvander-du-munskydd-ratt-och-fel/

DN 201223 kl 1804

Experten: Så använder du munskydd – rätt och fel

02:26. Professor Åsa Melhus tipsar om hur man tar av och sätter på munskydd på rätt sätt.

Snart uppmanas alla att bära munskydd i kollektivtrafiken. Tanken är att det ska bromsa smittspridningen, men om människor inte hanterar munskydden rätt kommer de antagligen inte ha någon nämnvärd effekt, enligt Åsa Melhus, professor i klinisk bakteriologi.

Här förklarar hon hur du använder munskydd på rätt sätt.

Torsdagen den 7 januari kommer Folkhälsomyndighetens rekommendationer om munskydd i kollektivtrafiken under vissa tider att börja gälla. I avvaktan på att ta fram mer detaljer finns inga instruktioner för ett smittsäkert sätt att använda dem utlagd på myndighetens hemsida.

– Det är olyckligt att de inte har gått ut med någon information om hur man använder munskydd. Visst, det finns ingen rekommendation än, men människor vill uppenbarligen använda dem. Ett problem är dock att hanteringen av munskydden ofta är bristfällig och då är frågan är om de över huvud taget tillför någonting, säger Åsa Melhus, professor i klinisk bakteriologi vid Uppsala universitet.

Åsa Melhus, professor i klinisk bakteriologi vid Uppsala universitet. Foto: Bim Jacobsson

Bristen på tydliga instruktioner gör att många experimenterar. Melhus säger att ett flertal inom vården har hört av sig med vittnesmål om hur illa människor hanterar sina munskydd och hon instämmer.

– Redan efter fem minuter på stan kan man konstatera att det finns en rad felaktiga sätt som folk hanterar sina munskydd på. En del vänder fel sida ut, andra har dem så löst sittande att de hamnar under näsan så att de måste pilla på dem hela tiden, precis vid den plats där virusförökningen är som mest intensiv i början av infektionen, säger Åsa Melhus.

Hon påpekar också att man inte ska röra någon annan del av maskerna än banden som fästs bakom öronen, men människor som ideligen pillar på själva filterdelen är en mycket vanlig syn. Handhygienen sköts inte heller rätt i de fallen.

– Om man tittar tillbaka på sars-epidemin kan man konstatera att hälften av fallen kunde man få bort med god handhygien. Nu ser man hur människor tar på just den delen av munskydden som man bör undvika, drar ner dem när de ska prata med någon, rullar ihop dem och stoppar ner dem i fickorna, allt utan att sprita eller tvätta sina händer efteråt, säger Åsa Melhus.

Till vänster ett munskydd, till höger ett andningsskydd. Det är munskydd som skyddar omgivningen och som Folkhälsomyndigheten kommer att rekommendera i kollektivtrafiken. Foto: Magnus Hallgren

Även när man bara tagit i snoddarna ska man sprita eller tvätta sina händer efteråt och själva munskyddet ska stoppas i en plastpåse. Ytterligare ett fel som begås av många är att använda munskydd fast de blivit fuktiga av kondensen.

– Vid fukt ändras strukturen på fibrerna i filtret. De blir längre och hålrummen mellan fibrerna blir större. Det betyder att filterfunktionen försämras betydligt och kan vara lika med noll. Man måste byta munskydd så fort de är genomfuktade, det är engångsprodukter och ska inte heller återanvändas.

Något som också förekommer är att människor bär så kallade andningsskydd, de kan vara märkta N95 eller FFP2 beroende på ursprung och flera varianter känns igen på att de har en ventil. Dessa är till för att skydda bäraren, inte omgivningen.

Här ett andningsskydd märkt KN95 som liknar märkningarna N95 eller FFP2. De kräver övning för att använda och är till för vården. Folkhälsomyndigheten kommer att rekommendera munskydd i kollektivtrafiken, inte ansiktsskydd eller tygmasker. Foto: Magnus Hallgren

– Det är till för användning inom vården och då kan man inte ens ha skäggstubb om de ska fylla sin funktion. Då läcker de som ett såll, och det är därför så många skäggbärande läkare och sjuksköterskor är helt renrakade nu under pandemin, en del får raka sig flera gånger om dagen, säger Åsa Melhus.

Riktigt erfaren vårdpersonal som har all skyddsmundering på är skyddade till drygt 90 procent. Högre siffror brukar anges i de olika skyddens produktbeskrivning, men dessa är uppskattade i experimentella situationer och tar inte hänsyn till den mänskliga faktorn, enligt Åsa Melhus.

– Det kräver utprovning efter ansiktsform och träning att sätta på ett andningsskydd på rätt sätt så det inte läcker. Den här metallremsan i överkanten på andningsskyddet måste verkligen formas kring näsroten, det räcker inte att bara trycka till på sidorna. Immar glasögonen igen, då har du ett superläckage.

En av de viktigaste sakerna att tänka på med munskydd är att se till att de är CE-märkta, det vill säga att paketet är kvalitetssäkrade för EU:s inre marknad. Till skillnad från USA finns inga sådana standardkrav för tygmasker.

– Vi ser mycket bilder från USA och luras att tro att tygmasker måste vara bra, sådana som Joe Biden bär till exempel, att de ser så tuffa ut. Ibland består de av kanske sex lager och då kan de filtrera ganska bra, men det man kan köpa i Sverige är inte nödvändigtvis i närheten av vad du kan köpa i USA.

Bild 1 av 3 Människor tygmask i Stockholms kollektivtrafik. Tygmasker är inte CE-märkta och därmed inte kvalitetssäkrade. Folkhälsomyndigheten kommer att rekommendera munskydd i kollektivtrafiken, inte andningsskydd eller tygmasker.

Foto: Lisa Mattisson

Bild 2 av 3

Foto: Lisa Mattisson

Bild 3 av 3

Foto: Lisa Mattisson

Bär du själv munskydd?

– Nej, hittills har jag inte haft det, men jag vårdar inte patienter och tycker att det är bra som komplement till alla smittskyddsåtgärder. Jag undviker alla sorters folksamlingar, håller alltid minst två meters avstånd, julhandlar inte och går till affären sent på söndagskvällarna när det är nästan ingen där.

– Om 100 människor sitter i en buss och alla utom en bär mask, då räcker det med att den hundrade har viruset för att smittan ska spridas, speciellt om den personen är en superspridare. Det går inte att lita på att det bara är de som har symtom som är smittsamma, det låter jobbigt, men måste utgå från att alla kan bära på smittan och hålla avstånd.

Fakta – FoHM:s rekommendation

● Expertmyndigheter, som Folkhälsomyndigheten, kan komma med rekommendationer. De är däremot inte bindande och du riskerar inte någon påföljd om du inte följer dem.

● FoHM har flera gånger motiverat sitt hittills uteblivna stöd till munskydd med att det kan leda till en falsk trygghet och att kunskapen om hur munskydd påverkar smittspridningen är osäker.

● En vecka före jul meddelade regeringen att man ska rekommendera munskydd i kollektivtrafik under vissa tidpunkter och att Folkhälsomyndigheten återkommer med detaljer innan ikraftträdandet den 7 januari.

● FoHm kommer i samråd med de regionala smittskyddsenheterna att ta ställning till vilka situationer en rekommendation om munskydd skulle vara av värde, exempelvis i situationer som hos optikern eller vid trängsel i kollektivtrafiken.

● Med munskydd är det viktigt att använda rätt sort och att användningen sker på rätt sätt. Munskydd är ett komplement och det är det viktigt att man följer övriga rekommendationer för att hindra smittspridning av covid-19: stanna hemma vid symtom, ha en god handhygien och håll avstånd.

Källa: Regeringen och Folkhälsomyndigheten