http://www.gd.se/opinion/debatt/skolreformer-vi-borde-sluppit

Skolreformer vi borde ha sluppit

Kommunaliseringen och friskolereformen samverkade olyckligt och lade grunden till 

de enorma skillnader som idag finns mellan skolor, skriver Olle Käll, lärare i Gävle

Åsa Wiklund Lång skriver i en debattartikel 2/6 om att man mäter för mycket i skolan idag, och att detta är fel väg.

Jag vill placera frågan i ett längre perspektiv. Det finns flera stora beslut som i sig har samverkat och skapat den skola som faller snabbast i resultat bland kunskapsnationer.

När jag började som lärare, på 80-talet, var skolan statligt styrd. Det krävdes höga betyg för att bli lärare. De första tio åren hade jag aldrig känslan av att det fanns stora skillnader mellan skolor, och jag har mött många.

1990 gjorde socialdemokraten Göran Persson skolan till en kommunal angelägenhet. Man skulle spara pengar genom decentralisering och avreglering. Det är i kommunerna pengarna finns, lockade han lärarna med, och spelade ut fackförbunden mot varandra. Ganska snart började stora neddragningar i skolan under 90-talet.

Något senare fick friskolor etableras på ett nytt sätt. Många var positiva – nya pedagogiska idéer skulle ge möjligheter för lärare och elever. Elevpeng kom, men vinst talades det aldrig om.

Dessa reformer samverkade olyckligt och lade grunden till de enorma skillnader som idag finns mellan skolor, särskilt mellan grundskolor. Många varnande röster höjdes mot den extrema decentraliseringen.

Tio år senare reformerades lärarutbildningen i grunden, av socialdemokraten Tomas Östros. Här någonstans minskade ansökningarna till ett så viktigt yrke katastrofalt. Sent omsider hade många förstått vad de stora reformerna inneburit för grundvalarna att vara lärare.

För att ändå få tillräckligt med lärare till skolan, särskilt till friskolor, släppte staten (Skolverket) och kommunerna kravet på behörighet alltmer. Detta är den grundläggande orsaken till läraryrkets löneläge – om du inte måste anställa en utbildad lärare kan du anställa en billigare, outbildad. I hur många akademiska yrken är det så?

I takt med att skillnaderna mellan skolor och lärare ökat måste någon instans kontrollera att kunskaperna i skolan ändå finns. Det som förut mättes av lärare med god utbildningsbakgrund och erfarenhet mäts nu alltmer med centralt tillverkade prov. I ett olikvärdigt system krävs detta. Vi fick det så redan 1990.

Välutbildade lärare, som i Finland, i ett sammanhängande skolsystem, där tiden i skolan används för undervisning, ger naturligtvis bäst effekt. Är det en sådan skola vi har idag?

Samtidigt debatteras vinst i skolan, och hur elever skall skyddas vid en konkurs. Detta är ju absurt – skolor som köps och säljs som i Monopol! En garanterat helsvensk reform.

Åsa Wiklund Lång, vad har socialdemokraterna i riksdagen satt emot denna utveckling? Reformer och fler lärare räcker inte som standardsvar.

Bara om man vet hur något har gått fel har man möjlighet att göra saker mer rätt. Jag hoppas många läser till exempel forskaren Per Kornhalls bok Barnexperimentet - svensk skola i fritt fall.

Olle Käll   Lärare, Gävle