(Här slipper man höra musik samtidigt, låter tyvärr ngt skrälligt Ritäkt Jerk..) (Här korrigerat för några felaktiga radbrytningar etc - bör förbättras mer...)

Ett flertal mindre språkliga rättningar, radbrytningar, färgläggning, polsk- => polske- etc ... /ML gada.se ..180313 +19 (1..)

Anm: Nu (1970-2010-tal) Bingsjö: Ytterarmar hängande MYCKET vanligt (och bra, tar mindre plats på dansgolvet)

Anm: Orsapolska => Orsa ("Ungdomsringen" / Färglagt, radbrytningar m m / ML gada.se 180511)

Bingsjö = http://www.folkdanslaget.se/bingsjöpolskor-34229932

Polska från Bingsjö

Uppbjudning efter hand: Dansas parvis medsols i ring, rörelseriktning motsols.

Fattningar: Under förstegen, kavaljeren midjefattning, damen fattar med vänster hand på eller underifrån om kavaljerens överarm.

Paret tar handfattning framför, varvid kavaljeren fattar ovanifrån med vänster hand om damens högra. Ytterarmar hängande mindre vanligt*.

Under omdansningen: Polskefattning, men kavaljeren fattar med vänster hand högt på damens högra överarm.

Försteg: Kavaljeren vänster, damen höger försteg. Polskesteg.

Kavaljeren: Vänster fot isättes ett steg framåt (1), vridning på vänster fotsula då höger fot lyftes (å),

fortsatt vridning på vänster fotsula medan höger fotsula isättes en fotlängd från vänstra hålfoten (2),

vridning på höger klack och vänster fotsula (å), med höger fotsula en obetydlig markering (3), -

vänstra klacken berör ej golvet under vridningsmomentet (1) å -3 -

någon vridning på höger fotsula och vänster fot lyftes (å) o.s.v. -

Märk att polskan dansas jämnt och "glidande" i samstämmighet med musikens rytm.

Damen: (Övergångssteg) Höger fot mellan kavaljerens fötter (2), vänster fot ett tämligen långt steg (3).

Därefter: Höger fotsula (tåstöd) intill vänstra hålfoten (1),

höger fot mellan kavaljerens fötter (2), vänster fot ett tämligen långt steg (3) o. s. v.

Utförande: Efter några försteg - vanligen två - dansas polska,

ofta med markering av kavaljeren på det inledande stegets första taktdel, med avbrott för försteg efter behag.

II SPRINGPOLSKA

Musik: Polska från Bingsjö. Räkna 1-2-3-4-5-6.

Uppbjudning efter hand: Dansas parvis medsols i ring, rörelseriktning motsols.

Fattningar: Under förstegen: Enkel midjefattning men ytterarmar hängande.

Under omdansningen: Polskefattning.

Steg: Vänster försteg. Springsteg, huvudsakligen dansade på hela foten: Vänster fot ett steg framåt-höger (1),

höger fot ett kort steg åt höger med klacken i höjd med vänstra tån (2), vänstersteg med tån pekande åt höger (3).

Höger fot isättes bakom vänster, klack (4), vänster fot något till vänster om den högra (5) samt höger fot ett steg framåt-höger (6).

Utförande: Springpolskan dansas med eller utan försteg med jämna springsteg, ett varv på två takter.

Kavaljerens bakåtsteg med höger fot sker på taktdel 4, damens på takt del 1, stegen alltså förskjutna en takt mellan kavaljer och dam.

Om paret inleder dansen med försteg, dansar damen ett försteg ytterligare, när kavaljeren - under det omdansfattning tages - börjar med springstegen (1-3).

Damen springsteg börjar alltså på taktdel 4. Vid omdansning direkt, då kavaljeren börjar med springsteg,

dansar damen ett försteg (1-3) för att sedan falla in med springsteg (4).

Paret kan taga omdansfattning omedelbart efter uppbjudning - kavaljeren vänd

i rörelseriktning - och omdansa med springsteg, varvid kavaljeren börjar med vänster fot framåt, damen med höger fot bakåt (1).

Polskorna I, II och III kan dansas samtidigt och jämsides. Ävenså kan varje par dansa dem omväxlande. (Jämför springpolska från Nås).

III ENBENSPOLSKA

Musik: Polska från Bingsjö.

Uppbjudning efter hand: Dansas parvis medsols i ring, rörelseriktning motsols.

Fattningar: Under förstegen:

a) Se polskan.

b) Enkel handfattning med innerhänder, kavaljeren fattar ovanifrån, ytterarmar hängande.

Under omdansningen: Se Polska från Boda men kavaljeren och damen till vänster om och något förbi varandra.

Steg: Försteg:

a) Se polskan.

b) Se under "utförande" nedan. Polskesteg

Kavaljeren:

Efter ett långt steg framåt-höger isättes vänster fot (1), vridning på vänster fotsula (2), vridning på vänster klack (3).

höger fot isättes (1) vridning på höger fotsula, vridning på höger klack (3). Vänster fot (1) o.s.v.

Alltså en fotisättning på varje takt. Under omdansningen hålles det fria benet något upplyft med böjd knä.

Damen: Övergångssteg: Höger fot mellan kavaljerens fötter (2), vänster fot ett tämligen långt steg (3). Därefter:

Höger fotsula (tåstöd) intill vänstra hålfoten (1), höger fot mellan kavaljerens fötter (2), vänster fot ett tämligen långt steg o. s. v.

Utförande: Polskan inledes med antingen ett fåtal - vanligen två - försteg,

då på det sista förstegets taktdel 3 tages ett långt högersteg, eller, när "förstegsfattning" b/ enligt ovan användes, följande steg:

Kavaljeren dansar ett kort steg framåt med vänster fot, medan kroppstyngden överföres till vänstra benet (1),

höger fot sättes intill under svikt (2) och vänster fot ett steg på stället (3).

På denna takt har paret under någon vridning från varandra gjort armföring framåt.

Under överflyttning av kroppstyngden till högra benet dansar kavaljeren ett kort steg bakåt (1),

vänster fot intill och svikt på den högra (2), samt höger fot ett steg på stället (3),

allt under vridning mot varandra och armföring bakåt (1-3).

Därpå följer ett vänster försteg, varefter omdansning - ett varv på varje takt - med polskesteg börjar.

Damen gör motsvarande steg och rörelser med början på höger fot (1-3, 1-3) och dansar så ett höger försteg (1-3),

varpå polskstegen, förut beskrivna i polskan, vidtager.

Försteg och polsksteg omväxlas efter behag.

Upplysningar om polskorna Mases Erik Persson - Sjös'n - (1885) Finnbacka, Bingsjö,

har dansat beskrivna polskor sedan sin ungdom och visar ännu vid 81 års ålder såväl kavaljers som damsteg på ett utmärkt sätt.

"Enbenspolskan" har Mases Erik lärt omkring år 1905 av Peckos Hans Matsson (1880-1954) i Bingsjö,

men har sig ej bekant något om denna polskevariants tidigare ursprung.

Upptecknade år 1966 av Johan Larsson, Gagnef och Ingvar Norman, Säter.

Boda = http://www.folkdanslaget.se/bodapolska-34229931

Bodapolska

Efter Finn Jonas Jonsson

Musik: Polska från Boda. Räkna 1-å, 2-å, 3-å.

Uppbjudning: Dansas parvis medsols i ring, rörelseriktning motsols. Uppbjudning efter hand.

Fattningar:

Under förstegen, letjen (leken): Kavaljeren midjefattning,

damen fattar med vänster hand underifrån kavaljerens högra överarm eller håller handen på hans högra axel.

Kavaljeren fattar som i valsfattning med vänster hand damens högra hand, framför och händerna i höfthöjd.

Ytterarmar hängande, mindre vanligt.

Under polskestegen: Liksidig fattning men kavaljeren fattar med vänster hand damens högra överarm underifrån och

damen håller sin vänstra hand under kavaljerens högra överarm eller som i polskefattning. Polskefattning mindre vanlig.

Steg: Försteg.

Kavaljeren:

a/ På höger klack vrides fotsulan något åt höger och en obetydlig markering göres (1),

ett vänstersteg framåt (2), kort högersteg framåt (3), vänster fot lyftes, höger fotsula likaså (å). b/ (Efter Finn Erik Jonsson).

På höger fotsula en hastig framåtvridning av höger klack, som isättes något markerat (1),

ett vänstersteg framåt (å eller 2), kort högersteg framåt (3) och vänster fot lyftes (å).

Damen:

Vänster försteg. Polskesteg.

a/ Övergångssteg.

Kavaljeren:Under påbörjad vridning göres på höger fotsula en hastig framvridning av höger klack och en mindre knäböjning (1).

Vänster fot, som lyfts på 3 :ans å, isättes ett steg framåt (2), vridning på vänster fotsula samtidigt som höger fot lyftes (å),

höger fot isättes - hål foten i höjd med vänstra klacken, fötterna något skilda åt - under en obetydlig knäböjning (3).

Första varvet fullbordas genom vridning på höger klack samtidigt med att vänster fot lyftes (å), (takt 1).

Damen: Vänster fot isättes med tån framför kavaljerens högra tå (1) och

höger fot mellan kavaljerens fötter samtidigt med en obetydlig böjning av båda knäna (3).

b/ Egentliga polskesteg.

Kavaljeren: Utan lyft av höger fot göres en liten markering med höger fotsula samtidigt obetydlig knäböjning (1),

benet sträckes (å), vänster fot ett steg framåt (2) vridning på vänster

fotsula och höger fot lyftes (å), höger fot isättes under en obetydlig knäböjning - fötterna något skilda åt - (3),

benet sträckes och vridning sker på höger klack medan vänster fot lyftes (å) o.s.v.

(Vänster fot i golvet på 2-å-3, höger fot på å-1-å).

Damen: Efter ett långt steg framåt isättes vänster fot (1), vridning på vänster fotsula (å),

höger fotsula intill vänster fot med svikt (2) och höger fot mellan kavaljerens fötter (3).

Utförande: Efter "letjen", d. v. s. några försteg, då man noggrant söker "ta in" takten,

omdansas med ett övergångssteg och därefter med polskesteg under beaktande av Boda polskans speciella rytm.

"Lek" och polskesteg dansas omväxlande efter behag.

VARIANTER AV POLSKAN

A) Efter Villard Dahl

Med enkel midjefattning men ytterarmar hängande dansar paret några försteg (kavaljerens steg enligt b/ ovan).

Under omdansningen lägger båda höger arm om partnerns midja. Damen lägger vänster hand på baksidan av kavaljerens högra axel.

Kavaljeren håller sin vänstra handlove underifrån mot damens högra överarm, medan handen nedåtböjd utan fattning lätt stöder i damens sida.

Polskestegen enligt ovan, varvid kavaljeren dock gör betydligt högre benlyft innan vänster fot isättes, knäböjningen på taktdel 1 något större.

Kavaljer och dam omdansar mycket nära varandra.

B) Efter Röjås Jonas Eriksson

Dansen inledes med antingen

a/ Enkel midjefattning och försteg (enligt Försteg b/ ovan) eller:

Utförande: Efter inledningen a/ (Enkel midjefattning och försteg), sker omdansning enligt beskrivning i Polska från Boda.

Efter inledning b/ dansas dalsteg en takt, bakåtsteg med svikt en takt, kavaljeren gång-,

damen springsteg en takt, "övergångs"-polskesteg (omdansfattning tas) en takt, egentliga polskesteg tre eller flera takter,

och slutligen en takt vid reprisens slut, då omdansfattningen upplöses och kavaljeren dansar ett vänster försteg, damen ett vänster tresteg.

b/ Med enkel handfattning (kavaljeren fattar ovanifrån och ytterhänder höfter fäst göres armföring framåt,

medan kavaljeren dansar vänster och damen höger dalsteg med låg fotlyft (1-3).

Armföring bakåt under ett kort bakåtsteg med innerfot och svikt (1-3).

Efter dalsteg och bakåtsteg med svikt följer under två takter en övergång till de egentliga polskestegen, som är för

kavaljeren: Ett långt vänstersteg framåt och ett långt högersteg framåt, vilka två steg tas under taktdel 1-3,

samt ett s.k. övergångssteg, beskrivet i Polska från Boda (1-3).

Motsvarande för damen: Tre springsteg framåt, höger-vänster-höger (1-3) samt ett s.k. övergångssteg (1-3).

"ENBENSPOLSKA"

Efter Röjås Jonas Eriksson. Musik: Polska från Boda eller Bingsjö.

Denna polska dansas med samma fattning och försteg som i polskevariant B/, men med steg i omdansningen liksom i "Enbenspolska" från Bingsjö.

Genom det större avståndet mellan kavaljer och dam blir dock dansrörelserna här betydligt större än i originalpolskan,

särskilt knäböjningarna på taktdelarna 1 och 3 i omdansningen.

Röjås Jonas lärde "Enbenspolskan" av Mases Erik Persson (Sjös'n), Finnbacka, vid ett bröllop på Finnbacka i Bingsjö.

Anm. Röjås Jonas utför ej "Enbenspolskan" exakt lika som Mases Erik, vilket möjligen orsakas av Boda-polskornas annorlunda rytm.

Förhållandet utgör ett intressant exempel på hur en dans kan vid en generationsväxling eller av annan anledning undergå vissa förändringar.

Upplysningar: Boda är måhända den bygd, som längst i hela landet om dansen bevarat polskan

i obruten tradition och där den fortfarande förekommer i festliga sammanhang. -

Finn Jonas Jonsson (1885-1965) Silverberg, Boda, var en god sångare och polskedansare.

Han sjöng bl. a. polskemelodier med text, varvid han höll det äldre, låga tempot i polskan, vilket i senare tid haft benägenhet att öka.

Att tralla eller sjunga polskemelodier till dansen var i Finn Jonas ungdom ganska vanligt i avsaknad av spelman.

Inspirerade av dels äldre personer, som man sett dansa, dels- och i synnerhet -

av de många bodaspelmän ur vilkas repertoar polskemelodierna flödade,

samlades på 1940-talet i Boda en skara pojkar och flickor i 15-20 års ålder för att lära sig dansa,

varvid deras intresse efter kort tid huvudsakligen inriktades på polskan.

Bland dessa återfanns Röjås Jonas, Villard Dahl, Erik Ingels, Nygårds Kersti och Nygårds Anna.

Upptecknad år 1958 och 1964 av Johan Larsson, Gagnef.

Ore = http://www.folkdanslaget.se/orepolska-34229933

Polska från Ore

Uppbjudning: Dansas parvis medsols i ring, rörelseriktning motsols. Efter hand

Fattningar: Under förstegen: Enkel midjefattning men ytterarmar hängande eller gammal valsfattning.

Under polskestegen: Polskefattning.

Steg: Försteg med början på ytterfot.

Polskesteg :

Kavaljeren. Vänster fot isättes ett tämligen långt steg framåt (1), vridning på vänster fotsula (å),

hela vänster fot i golvet (2) och höger fot ett steg framåt (3) samt någon vridning på fotsulan (å). Ånyo vänster fot (1) osv.

Damen. Med kroppstyngden på vänster fot göres tåstöd med höger fot i höjd med vänster klack (1),

höger fot isättes mellan kavaljerens fötter och vridning påbörjas (2),

ett steg framåt med vänster fot och fortsatt vridning på fotsulan (3). Åter tåstöd (1) osv.

Utförande: Dansen börjas med några försteg, då man "tar in" takten. Därefter omdansning önskat antal takter.

Försteg och polskesteg omväxlas efter behag. Jämför likheten i denna polska med Slängpolska från Malung (steg b/).

Upplysningar (1900), Furudal och Judit Markusson (1913), Furudal. om dansen lämnade av Axel Eriksson (1893), Näset, Bror Myren

Upptecknad år 1966 av Johan Larsson, Gagnef, och Ingvar Norman, Säter.

Rättvik = http://www.folkdanslaget.se/rättvikspolska-34229930

Musiken är en polska från Rättvik . Tempot varierar efter hur musiken spelas

Man dansar parvis medsols i ring, och rörelseriktning sker motsols.

Innan omdansningen och under förstegen använder man polskefattning.

När man går förstegen så tar kavaljeren midjefattning på damen.

Damen fattar antingen med vänster hand underifrån kavaljerens högra överarm

eller lägger vänster hand på hans högra axel. Bägge har ytterarmar hängande.

Försteg: Kavaljeren går med vänster och damen med höger försteg.

Stegbeskrivning för själva omdansningen som man kallar för polskestegen:

Kavaljeren steg : Vänster fot isättes ett steg snett framåt (1), vridning på vänster fotsula (å-2),

höger fot isättes ett kort steg bakåt (2), vridning på höger fotsula och vänster fot lyftes (3),

vänster fot (1) upprepas igen. ...

Damens steg: Höger fot isättes mellan kavaljerens fötter (1), vridning på höger fotsula (å-2),

vänstersteg framåt (3) samt någon vridning på vänstra fotsulan (å),

höger fot (1) upprepas igen. ..., karaktären på stegen är mjuk och flytande.

Hur man dansar polskan är upp till var och en, man kan gå några försteg och sedan gå in i omdansningen

så länge man vill och sedan kan man gå försteg igen innan man går in i omdansningen.

Enligt den nedteckning av Johan Larsson, Gagnef och Ingvar Norman, Säter som uppteckande denna polska 1968,

så hade dom intervjuat dessa personer. Citatet hämtat ur "Beskrivningar av svenska Folkdanser"

Olle Eskils (1894), Hedsåsen, var "fullärd dansare" år gammal. Han har varit en flitig polskedansare till sen tid.

Anna Pellas (f. Mats Anna Jonsson, 1898), Östbjörka och Petters Svea Eriksson (1904), Backa,

har båda dansat med en äldre generations polsk-dansare.

Riksspelmannen Petters Erik Eriksson (1897), Backa, berättar att kavaljeren fordomdags ibland i polskan brukade

svepa blåtröjans (långrockens) skört om sin dam och fasthålla detsamma med högra handen under dansen."

Ett flertal mindre språkliga rättningar, radbrytningar, färgläggning, polsk- => polske- etc ... /ML gada.se ..180313 +19 (1..)